Tjällmo ligger i en mycket gammal kulturbygd. Det naturliga stråket för resande mellan Östergötland och Närke gick genom vår by. Flera ålderdomliga byggnader vittnar om den tiden allt från vår medeltida, vackra kyrka med präst- gårdarna, det rödmålade gästgiveriet och det pampiga tingshuset.

Förr var järnhantering och därmed tillhörande skogsbruk, kolning och transporter stora näringar. Tjällmo socken tillhörde både Godegårds och Hällestad bergslag. Järnbruk fanns i Hättorp, i Skönnarbo-Christinefors samt i Lämneå och dessutom fanns tidigt ett 10-tal mindre masugnar. På nästan varje gård stod en smedja för tillverkning av spik, nubb, liar och hästskor. Att Tjällmo verkligen var en betydande järnbygd förstår man, eftersom Tjällmo häradssigill har tången och hammaren som symbol.

Efter bruksdöden i slutet av 1800-talet utgörs den huvudsakliga näringen av jordbruk, sedan man på 1850- och 60-talen genomfört lyckade utdikningar av mossjordarna och på så vis fått ökade arealer att bruka. Problemen med att torvmarkerna genom odling sjunker för varje år, samt att stora områden avvattnas genom den lägre liggande tjällmoslätten, kommer att leda till att man tvingas till stora grävningsinsatser även i framtiden, om man vill behålla markerna öppna.